Mamma skulle ge mig sista Gardasilsprutan, och det hade gått så bra de andra gångerna och eftersom hon jobbar som sjuksköterska så vet hon ju hur man ger en spruta, så vi tänke att aa men då går det ju bra nu med. Men så var ikke fallet utan jag fick en allergisk chock, det började sticka i kroppen, jag svimmar av, vaknar upp på golvet med mamma och pappa över mig som ser sjukt oroliga/rädda ut, fryser, skakar, mår dåligt  så pappa bär ut mig till bilen och vi kör iväg till sjukhuset. Vi fick träffa jouren nästan på en gång och dom kollar min syresättning i blodet och lite annat som jag inte fatta vad det var. Jag och mamma stannade i rummet med dom tills allt hade lugnat ner sig och mina värden var bra. Då fick jag lite att dricka och dom ställde några frågor. Sen fick vi åka hem och jag fick order att gå och lägga mig bums! Och det hade jag inget emot för efter all adrenalin och chock så jag min kropp helt utpumpad så jag somnade så fort jag la mitt huvud på kudden.

Kom på lite senare att det var första gången jag var på akuten utan att Polly var inblandad. Det ska va en första gång för allt...

Min otur höll i sig även idag för på idrotten sprang vi 60m och bara någon meter innan mållinjen får jag framåtvikt och benen försvinner under mig. Landra på den blöta asfalen och skrapar upp händer, armbågar, höft och knän. Jag säger bara AJ! En av idrottslärarna tar med mig in på deras lilla kontorsrum där jag blir omplåstrad och bara får ta det allmänt lugnt tills idrottslektionen är slut.

Inte den bästa starten på veckan om man säger så men, det kan ju knappast bli värre iaf ;)